Jag vet att det inte heter "förfädrar". Förfäder känns tillräckligt mycket pluralis. Av någon anledning har jag ett starkt behov av att meddela att jag vet det. Besserwissern i mig vaknar och vill påpeka att jag inte gjorde fel av okunnighet. Snarare på grund av... hål i hjärnan. Gigantiska tillfälliga hål som slukar ord och diverse saker som det är meningen att jag ska minnas. Alltid när jag ska blogga eller skriva kommentarer på andras bloggar eller dylikt - då blir min hjärna en schweizerost. Eller när jag ska ner på stan och har olika ärenden. Jag kommer alltid hem med minst två saker ogjorda.
Lämpligt att skylla på hål som inte syns, men de finns där. Jag lovar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar