Nu är jag nysnaggad. Vilket är jätteskönt och alldeles underbart. För jag har riktigt kort hår nu och slipper engagera mig så mycket i det. Min största fundering just nu är dock vilken hårfärg jag ska gå på. Min äldste son har alltid tjatat om att jag ska bli ljushårig igen (jag var det i två korta perioder under hans första tre år), men jag har hållt fast vid mitt svarta hår. Jag trivs i det. Ändå känns det lite lockande att bli blond igen. Det ser ju så fräscht ut, allra helst med lite solbränna i ansiktet. Så nu när jag har klippt bort allt svart och har någon slags neutral hårfärg som varken är ljus eller mörk - råttfärgat tror jag det brukar kallas i folkmun - så börjar det klia i färgarfingrarna. Tänkte att jag skulle glädja äldste sonen genom att tillkännage mina funderingar på att bli ljus igen.
- Neeej!, utbrast han.
- Nämen, va? Det har du ju tjatat om i flera år!, sa jag.
Varpå sonen ger mig ett väldigt upplyftande svar:
- Ja, men det var då det. Nu har det tåget gått. Du är för gammal nu.
3 kommentarer:
Barn är ju för härliga och spontana. Lite kul var det allt :-)
Hahahaha!! jasså nu har tåget gått :P
Ja, Anton kan komma med de mest lustiga kommentarer. Han snappar upp alla uttryck man säger. ;-)
Skicka en kommentar