Ettåringen är dessutom mitt första mammiga barn. Mina söner har alltid haft andra som de satt liiiite högre än sin ömma moder. Äldste sonen var "oppas" (nej, vi är inte tyskar, har inget som helst tyskt i släkten vad jag vet, men han valde att kalla morfar för just "oppa" helt på eget bevåg) och Treåringen har alltid varit pappas kille. Så jag var lite nervös över hur det skulle gå med Fröken Mammig. Men till min stora förvåning gick det hur bra som helst - fast jag var närvarande. Kunde till och med lämna henne ensam med inskolningsfröken en liten stund, medan jag sprang in och hämtade några kvarglömda papper.
Så - so far so good. Återkommer med rapport imorgon, för nu vankas det besök här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar