Här sitter jag i jobbsoffan med en kopp kaffe! Härligt! Efter förra veckans avslut känns det skönt att inte ha röster i öronen en stund. Faktum är att jag är lite skadad, så varje samtal jag tar får jag lite ont i magen innan jag hör att det inte är Fröken Intefriskus. Sedan fylls mitt inre av en lättnad som känns som bomull i hela hjärtat.
Har dock kommit på en sak. Det finns något som är mer oerhört än Fröken Knasbollus (kärt barn har många namn) och det är Fröken Dumhuvudus som sitter och svarar på alla frågor i en hel timme. Så vem är egentligen mest ofrisk av oss?

Nåja, jag dricker mitt kaffe och ser glad ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar