Det gick bra igår. Min första dag på jobbet. Eller ja, första dagen på just den här tjänsten i alla fall. Allt känns mer än lovande. Så trots att jag var så trött så att jag trodde att jag skulle somna vid middagsbordet var jag sällsynt glad och uppsluppen igår eftermiddag (tills barnen började tjafsa vid matbordet då och fick min trötta stubin att tända på nolltid. Så med andra ord var det en kort liten stund av glädje och uppsluppenhet. Men ändock).
Hursomhaver. Idag är en ny dag och jag ska visst tillbaka till jobbet idag igen. När jag insåg det igår kväll kändes det totalt surrealistiskt. Vadå? Får jag komma tillbaka? Mars 2006 - då gick jag hem på föräldraledighet med Fyraåringen. Sedan dess har jag gjort några korta gästspel på jobbet. Några månader här, några månader där. Alltid på deltid. För att dryga ut föräldradagarna. Tvååringen anlände och föräldraledigheten fortsatte med något gästspel på jobbet någonstans mitt i. Sedan ofrivillig ledighet i cirka nio månader och PANG! Heltidsjobb bara så där. Min hjärna har inte riktigt hunnit registrera det här med heltidsjobb och vad det innebär. Men snart så.
Och kanske är det en dum idé att blogga på morgonen när man inte är helt färdig och dessutom har två småttingar att göra färdig. Om tjugo minuter ska vi stå utanför ytterdörren. Lycka till med det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar