Hackiga polisonger och djävulsspeglar

Jag är nysnaggad igen. Av-frisör-nysnaggad. Jag var lite nysnaggad innan också. Fast av mig själv. Det brukar sällan bli så där riktigt bra. Konstigt nog. Jag valde alltså att kapa av lite hår inför festen som var i fredags. Den där jag var så övertänd inför. Den där som också blev jätterolig och lyckad. Kan jag ju tillägga, bara för att informera.

Men åter till övertändheten. Jag skulle alltså klippa mitt eget hår när jag var stressad och ivrig och ville bli färdig helst igår. För de som inte vet (finns det några sådana som läser det här?) har jag kort hår. Riktigt kort hår. Det är ganska oförlåtligt, om man säger så. Klipper man själv så syns det. Att man har klippt själv alltså.

Av någon outgrundlig anledning valde jag att rycka på axlarna och säga "äh! jag gör lite så här bara" när det var vänster hands tur att klippa. Jag är högerhänt. När höger hand klippte var jag jättenoggrann. Men som sagt - vänster hand fick liksom fria... händer? Det gick så där. Den där polisongen som jag skulle putsa lite bara, fick ett stort hack i sig. Inte så där värst snyggt. Och en liten anings pinsamt när jag gick till frisören redan igår. Det var, med andra ord, bara helgen kvar innan jag skulle besöka min professionella hårklipperska. Man skulle ju kunna dra till med en liten vit lögn om att man... öh... slant med kniven när man hackade fredagstacosgrönsakerna. Men jag var rak och ärlig. Stort av mig.

Så man skulle ju kunna tro att jag är nöjd och glad nu. Både med lättat hjärta och snaggad frippa. Men man känner väl sig aldrig så ful som när man har ett frisörbesök i färskt minne. Inte på grund av håret, utan på grund av de där förhatliga stoooora speglarna och framför allt - det fruktansvärda ljuset. Det är överavslöjande och kan på inget sätt alls kallas snyggljus. Så nu har jag fått nytt vatten på kvarnen gällande min inbillade (?) allvarliga sjukdom. Jag måste ju vara minst döende som ser ut så där!

Dessutom rök tankarna på att bli frisör. Inte bara på grund av att jag är talanglös. Men tänk att stå hela dagarna och se sig själv i de där speglarna. Man måste ju vara skitsnygg för att orka vara frisör! Och ha hälsan i behåll.