Kajsa Varg-gryta

Idag kändes middagen alldeles otroligt urtråkig att göra. Jag hade inga som helst idéer, och allt jag kunde komma på (som otroligt kulinariska korv och makaroner eller köttbullar och mos) fick det nästan att växa i munnen på mig. Så jag började lite på måfå plocka fram saker ur kylen som jag nästan kunde tänka mig att äta.

Resultatet blev faktiskt riktigt gott! Till och med så gott att jag snudd på fick stående ovationer från sambon. Okej, jag tog i lite i överkant nu. Men berömmet kom från hjärtat i alla fall, och det händer inte så ofta. Sambon har snarare en tendens att blanda in mig i hans - enligt honom - brist på fantasi och skills vad gäller matlagning. Han buntar ihop oss till ett "vi", och "vi" är tydligen usla på att laga mat och har aldrig någon fantasi, utan äter samma maträtter dag ut och dag in. Det där sista kan jag väl instämma lite i.

Hursomhaver. Det där berömmet satt i alla fall som ett smäck idag. Och därför tänker jag leka Mat-Tina och delge er mitt egenkomponerade - och alldeles förträffliga - recept! Gud är god. Och så även jag.

Så greppa pennan och läs ordentligt! Det här räckte förresten till vår familj bestående av 2 vuxna, ett stycke tioåring, ett stycke treåring och ett flickebarn på 1½. Men för enkelhetens skull kan vi säga 4 pers.

2 pkt bacon
1 liten lök alt ½ lök
3 grillkorvar (för ja, det var precis den mängden vi hade hemma - tillåtet att öka eller minska mängd)
4 soltorkade tomater
2 nävar svarta oliver
2 vitlöksklyftor
500 g krossade tomater (kan ökas om man vill ha lite "såsigare" gryta)
salt, peppar

Skär bacon, lök och soltorkade tomater i strimlor. Gör korvslantar av korven. Blanda ihop och bryn på. Häll på krossade tomaterna och pressa vitlöken över. Salt och pepper efter smak. Släng i nävarna med oliver. Låt det koka ihop och "gojsa" till sig ordentligt. Voilá!

Jag serverade faktiskt helt vanlig kokt potatis till - och det var en riktigt bra kombo! Rekommenderas, med andra ord. Funkar annars både med ris och pasta. Helst var för sig. Säkert med bulgur, couscous eller bovete också. Vad vet jag? Möjligheterna är oändliga!

Tioåringens betyg var: Gott, men helst utan tomatknölar (från krossade tomaterna).
Treåringens betyg var: Mums! Förutom löken, som pappan fick.
Ettåringens betyg var: Potatis - mums! Okej, korvarna gick ner - men hon är helt hopplös med maten just nu. Vi skyller på det.

Bildbevis finns tyvärr inte, för maten tog slut innan jag kom på tanken att detta måste delas med världen. Men grytan var rödaktig och potatisen gulaktig. Se där - en mental bild!