Förbannad

"Var osjälvisk. Gör som oss! Vaccinera dig du med!"
Det är vårt landstings nya slogan för svininfluensevaccinet. Ursäkta - osjälvisk?! Det var väl den sämsta jäkla formulering jag hört! Jag blir inte ens irriterad - jag blir förbannad.

Nej, jag ska inte vaccinera mig eller våra barn. Det är mitt (och sambons naturligtvis) val och har inget som helst att göra med huruvida jag är självisk eller inte. I nuläget vet ingen om man gör rätt i att vaccinera sig. Eller om man gör fel i att inte vaccinera sig. Man gör det som känns rätt för en själv för stunden. För vi vet inte i nuläget.

Naturligtvis vill man att så många som möjligt ska vaccinera sig för att undvika att samhället slås ut under en period. Att inte alla ska ligga hemma och vara sjuka samtidigt. I stort sett. Förståeligt, så klart.

Naturligtvis vill de som inte kan vaccinera sig av olika orsaker att man ska vaccinera sig för att undvika att smitta dem. Förståeligt, det med. Naturligtvis.

Men jag tänker fortsätta tro att vi (dvs jag och sambon - fast hur sambon gör får han så klart välja själv) och våra barn mår bäst av att inte vaccineras. För var och en av oss måste få tänka på vår egen familj i första hand, när det handlar om att spruta in saker i kroppen. Då kan man inte komma och prata om att vara självisk eller osjälvisk. Osolidariskt eller inte - om inte jag tror på det här vaccinet, eller på själva massvaccineringen i sig - tror någon att jag tänker ge mina barn det då? Frågar du mig är det rent löjligt att ens börja blanda in solidaritet. Mina barns väl och ve går faktiskt före andras, i mitt hjärta. Så är väl alla föräldrar funtade.

Jag kan ha fel. Alla som vaccinerar kan ha fel. Det vet vi först i efterhand. Just nu är jag övertygad. Det räcker för mig. De som vaccinerar gör det för att de är övertygade. Fine by me. Jag tänker inte göra det, och inte fan är jag självisk för det!