I helgen har jag:
- varit på Cookies n Beans turnédebut som ägde rum i min lilla plutthemstad. Mycket bra! Musik man blir glad av, som får en att börja klappa händerna hejdlöst och stampa fötterna hårt i golvet. Inte direkt väntat beteende, men oj vad roligt!
- drömt en knasig dröm om att min (manlige) sambo fött oss ett barn. Han fick ont i magen, åkte till sjukhuset och vips, ut kommer en bebis! Han tog med bebisen hem och jag fick försöka amma honom (bebisen alltså, det var en pojke). Och ja, jag kände ilningarna när mjölken rann till. Drömmen låter ju inte klok någonstans, men var så verklig där och då att jag gått runt hela dagen med en tom känsla i magen. Var tog min bebis vägen?! Barnen som faktiskt existerar tyckte att det var alldeles fantastiskt roligt och ville höra om min dröm igen och igen och igen under middagen.
- varit på badhuset med småttingarna och sambon. Tvååringen flöt alldeles själv i vatten hon inte bottnade i, med enbart armpuffar på. Och baddräkt och badblöja då. Men de senare hjälpte knappast flytförmågan. När jag sa åt henne att sparka med benen och göra hundsimsrörelser med armarna SIMMADE hon faktiskt in till bassängkanten! Är hon inte fantastisk?!
- fortsatt funderat på min framtid. Den 2/4 ska jag berätta för Trygghetsstiftelsen vad jag vill göra med mitt liv. Och jag har ingen aning. Jag har verkligen inte en endaste liten susning. Nu börjar jag fundera på översättare igen. Back to the original idea liksom. Men för att plugga till det krävs en kandidatexamen jag inte har. Ja, ni läste rätt - jag ska ha en examen för att få gå utbildningen. Gäsp. Ungefär där började jag ge upp. Kollade upp Kammarkollegiets översättarprov, kände mig väldigt liten och okunnig och gav upp lite mera. Känner mest för att svära långa ramsor, dra världens största täcke över mig och gömma mig i några år. Eller så.
Jamen nämen, det här blev ju muntert...
1 kommentar:
Värsta bästa lilla-stora tvååringen ju!
Heja E!
Det löser sig alltid, på ett eller annat sätt. Inte alltid på samma sätt som man hade tänkt sig, men å andra sidan - när lyckas man själv tänka ut de bästa planerna? ;-)
Skicka en kommentar