Nu sitter jag på jobbet och skriver. Går igenom över ett års olästa mail... Suck! Har enbart 1300 mail att gå igenom. Låter väl alldeles otroligt festligt? Det trista är att jag måste gå igenom alla också, så att jag inte missar nåt av alla femtioelva tusen förändringar som har gjorts under min frånvaro. Men snart är det lunch! Jag har lyckats lura iväg åtminstone en kollega på en utelunch. Kul!
Kanske skriver mera sen, om jag håller på att gå åt av tristess. Eller nåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar