Att döda och att dödas

Ja, jag vet inte jag. Ska jag bli paranoid nu och tro att hela kvarteret är emot mig? Eller åtminstone hela gatan? Har precis kommit in efter att ha sövt Ettåringen - i vanlig ordning i vagnen på vägen hem efter dagislämning av Treåringen. Och vad tror ni händer? Jodå, det gamla vanliga - en granne börjar klippa gräset. Nu har ju Ettåringen fått en hel del träning på att sova i gräsklippningsoväsen, så hon sover - hittills! - på som om inget hänt. Men hur sjutton kan det komma sig att någon av grannarna OFELBART bestämmer sig för att klippa gräset så fort min lilla dotter ska eller har somnat?!

Jo, jag vet iofs lite av anledningen. Vi bor på en sån där gata där alla sköter sina trädgårdar som om de vore guld värda och som att de hoppas på att få något sorts pris. Och faktum är att det smittar av sig. Lite grann. I alla fall så pass att jag ibland kan slås av tanken att jag kanske skulle idka lite trädgårdsarbete. Sådana gånger är det så lämpligt att ha småbarn att skylla på. "Åh, jag skulle så gärna vilja påta i trädgården, men ack ack - de små...". Jag är verkligen inte typen som går igång på att välja ut blommor till rabatterna, planera kronologisk blomning eller leva av frukten från mina träd och buskar. Jag önskar att jag var mer så. Att jag syltade och saftade och rensade och fixade. Men allt jag går igång på är maskrosbekämpning. Det är liksom min grej. Destroy and conquer. Att strö ut Myrr på rödmyrorna går också an. Det bor uppenbarligen en liten mördare i mig. Tänka sig.

Vill ni veta en rolig grej? Eller rolig och rolig... Den där dagen då jag traskade runt som värst i Söderhamns urskogar, då såg man en varg inte så långt ifrån där jag kämpade mig fram. Screw jordgetingar - vad sjutton hade jag gjort om det hade stått en VARG framför mig helt plötsligt?! Nog för att man säkert ska backa långsamt från dem också (liksom björnarna menar jag nu), men jag tror inte Herr Varg hade uppskattat en stor bumling till vagn som skuttade runt framför ögonen på honom. Voj, voj. Av pest eller kolera väljer jag - jordgetingar. Hellre dö av ett (?) litet stick än tuggad på av en varg.